Mortal kombat + Kent

Jag vill ha din ryggrad här...

Marie Antoinette

En bra historisk film bör innehålla åtminstone två av följande punkter.

1. Högtravande tal om frihet
2. Avhuggna huvuden
3. Män i skägg

Med detta i baktanke kanske läsare redan har förstått att jag satt med ett stort flin på läpparna under 300, då den med råge uppfyller alla tre kriterierna. Marie Antoinette däremot uppfyller ingen av kriterierna. Inga högtravande tal om vikten att dö för sitt folk finnes, däremot går i princip halva filmen ut på ett jävla tjat om hon skall knulla med sin man eller inte. Och trots att filmen slutar med franska revolutionen så tycker man att slutet på filmen borde vara tämligen givet. Nämligen att man halshugger Marie Antoinette för att hon var en idiot som ägnade sin tid åt att vänsterprassla med någon bögig svenne istället för att bry sig om att folket svalt. Men nej nej, detta skall man självklart inte bjuda publiken på, istället så der hon ut över när solen går ner över Versaille. Jag menar vafan, kunde inte Sofia Coppola försökt få med någon ännu mer övertydlig symbolik när hon ändå var igång?

Okej, så nu finns det varken avhuggna huvuden eller högtravande tal i filmen, men ett par män i skägg borde man väl kunna skramla fram? Nej nej nej, Marie Antoinette levde nämligen på 1700-talet, det i särklass fjolligaste av alla europeiska århundraden. Att ha skägg vid hovet i Versaille skulle vara lika kosher som att käka fläskfile i Mekka. Alltså inga skägg! De fanns bara två kungar med balls på 1700-talet: Karl XII och Fredrik den store. Oturligt nog så görs det inga filmer om dessa två eminenta herrar längre. Så, har då filmen inga förtjänster över huvudtaget? Nja, enda anledningen till att se på filmen är att Kirsten Dunst som vanligt är otroligt vacker och även visar en hel del hud i filmen. Plus självklart att soundtracket är helt makalöst bra, Plainsong borde vara soundtracket till alla kröningsscener i filmer.

A beautiful begining...