Satansverserna: Queer i tv-spelsvärlden.

Ingen människa är en ö. Även om jag gärna skulle leva i någon sorts spendid isolation och spendera min dagar med att konversera om gamla döda män med mustascher, tilltala folk med deras yrkestitel samt att klaga på kvinnor som bär byxor, så är dettta tyvärr inte möjligt. Istället tvingas man acceptera företeelser såsom vin på papperslåda och självhjälpsexperter.

Så, kära läsare, innebär detta då att jag är oförmögen att anpassa mig till tidens rådande melodi? Inte alls. För att tilltala mer "moderna" läsare tänker jag nu ägna åt den politiska korrekthetens mest sönderkramade begrepp: Queer.

I en förkortad och förenklad version kan man säga att queerteroin vänder sig emot manligt och kvinnligt som biologiska kategorier och lyfter istället hur könen främst skapas genom diskurser. I detta lyfter de även fram individer som de kallar för intersexuella, alltså individer som föds med en blandning av manliga och kvinnliga kromosoner (även kallade hermafroditer).

I och med att spelskapare som grupp mest består av nördiga killar från antingen USA eller Japan så har det varit relativt sparsmakat med dessa referenser i tv-spelsvärlden. Det finns dock undantag. Följande exempel är just en individ med oklar könsidentitet från min barndoms oskyldiga värld.

Birdo

Förmodligen en bekant karaktär för alla födda på 80-talet. I ens oskyldiga barndom så funderade man inte särskilt mycket över Birdos kön. Det är trots allt ganska uppenbart för den genomsnittliga sjuåringen. Birdo är rosa, har en rosett och långa ögonfransar samt spottar ut ägg ur munnen. Kort och gott, en tjej. Men här misstar sig den äppelkindade sjuåringen. Birdo är en kille! Frågan om hens kön är dock inte helt okomplicerat. När Nintendo släppte Super mario Bros 2 i USA så stod följande att läsa om den gode Birdo i instruktionsboken

"Birdo thinks he is a girl and likes to be called Birdetta. He likes to wear a bow on his head and shoot eggs from his mouth."

Från början är alltså Birdo en kille som tror att han är en tjej, med andra ord en transvestit. Nintendo tyckte dock att detta var lite för enkelt att smälta, i Japan är det nämligen inte helt ovanligt med män i rosett som spottar ägg på hederligt folk. I det nysläppta Super Smash bros brawl beskrivs därför Birdo istället som av "obestämbart kön". Vidare så menar även Nintendo att man skall använda "it" istället för "he" eller "her" när man skall prata om Birdo. Inte helt olikt de queerfeminister som för några år sedan föreslog att man skulle använda "hen" som pronomen istället för de mer gängse han eller hon. Faktumet att Birdo och Yoshi är ett par i Mario Kart framstår inte längre som lika oskyldigt.

Människor som har haft fel, del 1 :Arthur Wellesley

Arthur Wellesley är egentligen mer känd som (den förste) hertigen av Wellington. Det som gör att folk med en grundläggande allmänbildning känner till den gode hertigen är att han tillsammans med den tyske fältmarskalken Blücher besegrade Napoleon vid Waterloo. När Wellington väl kom hem till de brittiska öarna började han genast att skvallra om den tyska fältmarskalken Blücher som en annan liten skolflicka. Under en konversation de två männen emellan hade Blücher nämligen avslöjat det något häpnadsväckande faktumet att han var gravid med en elefant! Fadern till nämnda elefant skulle då ha varit en fransk soldat.

Här kanske vän av ordning protesterar ljudligt. Trots allt verkar det som att Blücher skulle vara den som hade fel i sammanhanget, så tills vida inte något mycket märkligt hade inträffat på det muntra 1810-talet. Boven i dramat är dock något så tråkigt som språkförbistring. Blücher använde nämligen uttrycket "bli gravid med en elefant" vilket på det tidiga 1800-talets Berlin-slang betydde att man höll på att bli galen. Då inte i bokstavlig bemärkelse utan snarare så som folk slarvigt använder "galen" när de egentligen menar uppretad.

Blücher - Nere med Berlin-slangen

Man skall väl säga att man har två alternativ när man hör något säga något i denna stil. Det första är att förvånat utbryta "va? är du?". Man löper då risken att å ena sidan bli betraktad som en kuf som inte förstår sociala koder, men å andra sidan så kan den andra personen inse att alla kanske inte har varit nere med Berlinslang sedan dag 1. Det andra alternativet är att hålla en stiff upper lip om man är engelsk hertig på 1800-talet, eller lite stelt nicka och le om man är svensk på 2000-talet. Då slipper man den pinsamhet som kan resultera av det första alternativet, men å andra sidan så blir man aldrig riktigt klok på om personen var allvarlig eller inte. Wellington valde det andra alternativet. Dessutom hade han inte hövligheten att ge Blücher det som han själv skulle kalla "the benefit of a doubt".

PS. Detta var för övrigt inte det sista missödet som drabbade den stackars Blücher. När den sovjetiska armén intog dåvarande östra Tyskland (nuvarande Polen), så förstörde de hans grav, grävde upp hans lik, och spelade fotboll med hans huvud. Lite märkligt kan tyckas, då Blüchers Preussen var allierat med Ryssland under Napoleonkriget.

Aux armes etc

Charlotta Blom Rudolv, Kulturchef i Ystads kommun, har nyligen skrivit ett brev till kulturministern och bett om en ny nationalsång. Ett mycket gott initiativ enligt undertecknad. Du gamla, du fria är inte optimal utifrån ett flertal kriterier. Exempelvis har den ett mycket märkligt tempo, ingen bombastisk refräng, tjatar alldeles för mycket om naturen och alldeles för lite om krig.

Av döma av damens egna förslag om vad den nya nationalsången skulle handla om så tror jag dessvärre att vi är tämligen långt ifrån ett konsensus i frågan.

"– Den ska handla om vad som är bra med Sverige, om vad som gör att man trivs och vill bo här. Till exempel att vi är fria, jag höll på att säga snälla, men vi har en bra människosyn, de flesta av oss i alla fall. Och så är det fint här."

Kvinnan i fråga vill alltså att vi skall få en ännu mesigare nationalsång som skall handla om hur snälla vi är. Vem skulle skriva denna låten? Belle and Sebastian? Nej, nationalsånger bör sällan nämna natur och aldrig någonsin snällhet. Ämnen som istället berörs med fördel är krig och den berörda nationens storhet. Föredömet i fråga nationalånger är givetvis Frankrike. Marseljäsen har allt ifrån en tämligen bombastisk melodi till en refräng som dels uppmanar medborgarna att formera sina bataljoner och börja marschera och dels att låta fiendens orena blod bevattna fosterlandets åkrar. Verket sätter ribban redan i första versen.

Allons enfants de la Patrie,	Come, children of the Fatherland,
Le jour de gloire est arrivé !	The day of glory has arrived!
Contre nous de la tyrannie,	Against us tyranny's
L'étendard sanglant est levé, (bis)	bloodied banner is raised, (repeat)
Entendez-vous dans les campagnes	Do you hear in the countryside
Mugir ces féroces soldats ?	The roar of those ferocious soldiers?
Ils viennent jusque dans vos bras	They come right here into your midst
Égorger vos fils, vos compagnes !	To slit the throats of your sons and wives!

För att sedan slå till med en slagkraftig uppmaning i refrängen.

Aux armes, citoyens,	To arms, citizens,
Formez vos bataillons,	Form your battalions,
Marchons, marchons !	Let's march, let's march!
Qu'un sang impur	May a tainted blood
Abreuve nos sillons !	Drench our furrows!

Marseljäsens sjunde vers sjungs dessutom av barnen, dock så ligger den ganska långt ifrån idas sommarvisa.

(Couplet des enfants)	(Children's Verse)
Nous entrerons dans la carrière	We shall enter the (military) career
Quand nos aînés n'y seront plus,	When our elders are no longer there,
Nous y trouverons leur poussière	There we shall find their dust
Et la trace de leurs vertus (bis)	And the mark of their virtues (repeat)
Bien moins jaloux de leur survivre	Much less jealous to survive them
Que de partager leur cercueil,	Than to share their coffins,
Nous aurons le sublime orgueil	We shall have the sublime pride
De les venger ou de les suivre	Of avenging or following them